Det går...

gå ner i vikt om man äter sådant som är nyttigt för kroppen. Igår var jag hungrig hela dagen för jag slarvade med frukost och hade inte planerat för att äta mellanmål och ändå var jag inte det minsta sugen på att köpa kakor eller choklad. Inte det minsta sugen och för någon med ständiga sockerdrömmar och sug så är det helt fantastiskt!

Jag mår så bra på LCHF-kost!!

Hur man inte blir socialt avvikande...

Sen ett debattprogram på tv där en dietist sa vi blir socialt avvikande av LCHF (se tidigare inlägg om min åsikt om detta befängda uttalande) och min omgivnings oro för att jag inte kan äta mackor på kvällsmöten så har jag helt sonika packat ner en bit LCHF-bröd som jag kan ta upp och bre med de pålägg som erbjuds. Det får ju vara extremt om jag inte skulle kunna äta påläggen!!

Det är ju just detta som gör att man inte blir socialt avvikande med LCHF! Efter 3 år med VV och 45 kg minus (i form av pendlande två kilo ner och ett upp varannan vecka i tre år!!) kan jag ärligt säga att med VV blir man oxå lite annorlunda för då MÅSTE man ta med sig något för att inte avvika från programmet eller gå hungrig - för så fungerar ju lågkaloridieter. Med LCHF kan man äta det mesta, var som och när som, och om man önskar kan man ta med en skiva bröd till kvällsmöten, annars äter man bara pålägget. =). Det godaste helt enkelt... =).

Igår var jag och storhandlade. Tänk att äta på ett sätt, gå ner i vikt, och utan att riskera tappa viktnedgången kunna stoppa: Rökt makrill, brieost, korv, chevpcici, fet brännvinsost, fet grevéost och avocado. Saker som tidigare innebar, så som jag tänkte, att jag behövde avstå riktig mat - alltså mycket mat. Hela min tid i vv gick ut på att tänka ut vad jag kunde äta för att få så mycket mat för så lite points som möjligt (å innan dess prickar och allt vad det hetat...) för jag var hela tiden hungrig. Med LCHF har jag lärt mig att äta mindre men äta sådant som gör mig mätt och framförallt sådant som är bra för kroppen. Jag tror inte jag åt en avocado eller fet fisk på hela tiden i VV, då hade man ju inte "råd" med allt som skulle vara kring: sås, potatis (kanske någon grönsak?). Idag ser jag på allting helt annorlunda. Jag väljer något gott och/eller nyttigt som proteinkälla och väljer sedan till lämpliga grönsaker utifrån färg, form och tillagning, och sedan toppar jag med en god sås... ...och går ner i vikt...

Jag hjärta LCHF

Stekt pannerad strömming

Har precis njutit av tre panerade strömmingafileer. =). Njutbart, lyxigt å en fröjd för ögat med gyllenbrun pannering.

Vänd i vispat ägg, vänd ner i sojamjöl. Ibland kan det va svårt att få mjölet fästa men övning ger färdighet. Jag brukar dessutom röra i mjölet med en gaffel mellan varje filé för att fluffa upp det igen.
Stek på medelhög platta, enligt fiskens förpacknings tidangivelse.

Åt med hemgjord remolad på crème fraîche, majonäs, salt, å lite bostongurka.

Mums!!

Äntligen minus på veckans vägning å nu ska jag hålla i det!!

Grimm...

LCHF sägs vara en term som härstammar från Sverige. I engelsk media har man länge använt ord som low-carb, och Atkins. LCHFs effekter är ju rätt omdiskuerade om de skall erkännas eller inte är min uppfattning - även om jag vet att det fungerar på mig. Döm därför om min förvåning när följande rad användes för att förklara hur en fantastisk varelse "Deamonfurer" förvandlar sitt eget fett till lättantändlig ånga:

"Have you ever heard of the Low Carb - High Fat diet? It puts your body in a state of ketonic where it burns it own fat..."

Det tar sig, helt enkelt...

Ett liv i bilder...

Jag har en bildmapp på datorn där jag lagt alla foton som är på mig. Just foton är en viktig grej för mig för de är till stor del anledningen till att jag gav upp efter att ha gått ner 45 kg förra gången och bara ha fem ynka kg kvar! Den andra stora delen var maten och slitet det tog att gå omkring hungrig...

Med fotona var problemet att efter att jag kämpat i tre år så såg jag foton på mig där jag var precis så stor som jag tyckt att jag var från början. Jag var större än alla andra och lika stor som de mest överviktiga jag kände. Det fick mig att ge upp. Idag när jag tittar på de bilderna så ser jag vad andra såg: en nästan smal person med former. Jag förstår att folk tyckte jag gjort något stort. Jag förstår att folk såg skillnad - när jag inte såg någon! För på samma sätt som jag inte märker att jag går upp i vikt i spegeln så såg jag inte heller att jag gick ner i vikt. Och fotona visade heller ingenting! Eller så visade de allt men jag kunde inte se det. Varför? Jag har hört talas om folk som inte ser sig själva som de ser ut, men om det är en åkomma - har jag den fortfarande så det kommer va likadant om jag går ner nu igen?

Mitt största hold-back för att jag inte kämpar är att jag inte tycker att det var så stor skillnad, eller att det hjälpte. Trots tre års slit var jag ju fortfarande "fet och äcklig". Idag när jag kollar på den perioden i mitt liv ser jag någon som ser frisk och fräsch ut. Jag vill dit igen och jag vet att jag kan. Jag vet att det går. Jag brukar säga att mitt stora problem är att jag aldrig varit smal och vet hur jag ser ut då, men det är fel. Hyffsat normal i utseendet var jag vad än vågen visade! Jag hatar BMI och vill inte mäta det mer för det säger ingenting. Jag stirrar mig bara blind på det.

Idag var det invägning på LCHF och jag hade skött mig ganska bra hela månaden tills nu i helgen så jag fick redovisa ett plus. Nu får det va slut på det. Nästa plus får vara bröllopsveckan!
Nu är det dags att ge mig efter det jag vill ha ut av livet, både med hälsa och välgång!!
L

Sporre...

Idag mötte jag en annan tjej som oxå äter LCHF och jag blev så glad. =). Jag gillar och sporras av att prata kost, tips, träning och råd - därav denna blogg! Det var så skönt att slippa vara den som är "avvikande" ensam. MEN det finns ju ingen tjej jag skulle möte som inte skulle förstå om man bara säger "jag önskar gå ner i vikt och då kan jag inte äta det här". Så enkelt, å ändå gör man det så svårt... Min sambo säger att han hellre vill jag ska säga det när vi är borta så det inte verkar som om jag inte gillar maten. Han kanske har rätt. Jag är feg på att säga det, rädd vad folk ska säga nästa gång - om jag inte håller mig. Fast kanske e det då den sporren jag behöver? Jag vet inte.

Idag har jag njutit av 19%ig rysk yoghurt med hemmagjord crunchy musli; fröbrödsmacka till fikat; hamburgare med dressing och avocado till dessert; korv till mellis (jag älskar prinskorv direkt ur förpackningen), och ikväll först en wrap på en träff, med mycket sallad till och nu en minimal bit av auberginelasagnen som jag lagade innan jag gick. Älskar den.

Dagens crunchy består av:
90g pecannötter, 1 dl mandel, 1/2 dl kokos, solroskärnor, agavesirap, kanel, vatten (1-2 msk). Hackade allt i mixer, hälde på vattnet och körde det i ugnen på 150 grader i 10 min, sen eftervärme över natten (mest för jag gjorde det sent...). Var perfa till frukost och finns nu i tätförslutande burk.

Väl mött!
Å kämpa på!
Har ni inte läst Andreas Eenfeldts bok Matrevolutionen än bör ni göra det!!

Min mumsiga matlåda...

Idag har jag gjort matlådor. Blir alltid så glad när jag fyller kylen med flera dagars måltider för då vet jag att jag kommer äta nyttigt å det jag ska i flera dagar...
Matlåda ett innehåller marinerad sjömannsbiff å en riklig sallad. Ska serveras med Lomanders bea!

Matlåda två innehåller carbonara surprise. En anpassad carbonara för lchf å gi-njutare.

Så här har jag gjort:
Rivit vitkål med osthyvel för att få så långa strån som möjligt, och ganska tunna. La dem i kokande vatten å kokade några minuter. Hällde av i durkslag.
Stekte två pkt svensk ekologisk bacon, la i en pressad vitlöksklyfta å skivad sparris, fräste till det sista på baconen för å få den knaperstekt.
Hällde tbx vitkålen i kastrullen, hällde i baconröran med stekfettet å rörde om. Slog på en äggblandning av fyra ägg, 1 dl grädde, 1,5 dl riven lagrad ost. Rörde runt tills krämig konsistens. Tog lite hjälp sv värmen på spisen. Salt å svartpeppar å sist toppa med 1,5 dö lagrad ost till. Grundreceptet säger parmesan men det har jag sällan hemma å alla lagrade ger smak.