Jag är mestadels på banan men faller av någon vecka eller två hela våren. Jag hade nästan gått ner de nya 15 men gick upp 5. Det är så tröttsamt. Om det bara fanns ett piller, ett sätt att slippa äta...
Fastän jag hela tiden ratat fastedieter och tänkt att de inte är ngt för mig som är rädd för att vara hungrig har jag bestämt mig att testa 16:8 som bygger på samma princip som lchf: minska insulinutsöndringen. Givetvis äter jag lchf på mitt ätfönster. Jag lyckas inte ta mig till ketos, jag lyckas inte nolla kolhydrater, jag kan inte äta tills jag är mätt, jag blir aldrig mätt. Känner det inte... såvida det inte är buffé för då blir jag mätt superfort. Så det är säkert psykologiskt. My Westerdahl skriver om periodisk fasta att hon fått bättre känsla för sin mättnad så jag känner att jag oxå vågar testa.
Har testat ett dygn och drack två koppar te under förmiddagen då jag fastade från 20-12. Trodde inte jag skulle klara det men det var lättare att jag trott. Kommer fortsätta utvärdera framöver.
Till lunch åt jag rostad muggmacka med kött och kletig röra. Å lite kokosfett. Mellis och ikväll blir det fläskytterfilé, vaxböner och vitkål. Imorgon ska jag väga mig så jag kan skriva lite siffror av viktnedgången från första veckan. Jag vet ännu inte hur många dagar per vecka jag tänker äta 16:8. Alla dagar det passar fram till jobbet tror jag. Sen kanske jobbdagarna om jag trivs med det. Det känns just nu iaf väldigt skönt att fått ett mål mindre att tänka på, oroa mig för och att riskera överäta vid.
So long...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar