Härom veckan satt jag och kollade på Du är vad du äter, den svenska versionen. Anna Skipper presenterar, vad jag tror är, nyttiga och personanpassade kostprogram för deltagarna. I just detta avsnitt gav hon sig på ett ämne som heter Glutamat. Jag har ju hört av många, och läst under flera år, att glutamat bör undvikas, att det på något sätt är farligt.
Då jag känner att jag har en kunskapslucka på detta googlar jag glutamat under programmets gång och min första träff är livsmedelsverkets hemsida. Döm om min förvåning då jag får lära mig att denna ”farliga” produkt är en ”naturligt förekommande aminosyra som används som smakförstärkare”. Naturligt?? Kan det vara farligt då? Livsmedelsverket slår fast att det inte är farligt och får finnas i alla mat – utom till småbarn. Livsmedelsverket säger också att det inte finns någon misstanke att glutamat skulle vara skadligt i den mängd vi får i oss genom maten – utan faktiskt är något vår kropp behöver. Hur kan så många undvika en produkt som enligt statliga institutioner inte är farligt?
Något som dykt upp de sista dagarna i debatten är Livsmedelsverkets försök att kontrollera texten på Valios produkt Smetana. Smetana har en röd och vit layout och strax till höger, över ordet Smetana, står det: LCHF och med ett litet hjärta jämte. Enligt livsmedelsverket finns det två saker man inte får göra: Man får inte märka produkter med vad man vill, bara med nyckelhålet, samt att använda hjärtat för det får folk att tro att produkten är bra för hjärtat. Utan att diskutera huruvida Smetana är en bra produkt eller inte, låt oss kolla på fakta kring märkning…
Produkten Smetana innehåller 42% fett och 3g kolhydrater/100g. Med andra ord är produkten rik på fett och låg på kolhydrater. Att ange Low Carb – High Fat på en sådan produkt låter ju onekligen väldigt sanningsenligt? Företag skriver glutenfritt, laktosfritt, sockerfritt, får man då skriva kolhydratfritt? Om så är fallet, varför får man inte skriva högt fett – lågt kolhydratinnehåll? Månag förpackningar säger ju ”långsamma kolhydrater”; ”lågt GI”; ”lågt GB” m.m.
Hjärtat som ger tankar åt hälsosamt för hjärtat: Nu ska vi se, vad är det becel har för logga? Joooo, namnet i ett hjärta… men jag antar, om man säljer ett industriellt framställt fett så får man säga att produkten är för dig ”älskar ditt hjärta”.
Likaså undrar jag över alla relativa och värderande ord på förpackningar: nyttigt, hälsosamt, bra, kärleksfullt, gott, grovt, rustikt, näringsrik (vad är gränsen för det?) eller lågkalori (finns det normgräns för det?) och alla dessa ”för dig som bryr dig om din hälsa/ditt hjärta…
Att en produkt har högt fettinnehåll blir ett rött skynke för livsmedelsverket som vill att Valio ska skärpa till sin etikett. Jag tycker snarare att Livsmedelsverket behöver skärpa till sig, forska mer och vara en spjutspets för folkhälsa – inte en kloss tyngd av ekonomiska principer… Nej, jag säger, fram för gräsrotsrörelsen, fram för Valio – stå på er!! Vi tror på er…
/En som tack vare LCHF och kostdoktorn börjat läsa etiketter på förpackningar…
